SKIDORIENTERING


Jag har inte kommit på någon bra anledning att översätta den här sida till engelska. De språk som det är befogat att översätta den här sidan till: finska, norska, rysska, italienska och bulgariska finns det personliga orsaker av lingvistisk karaktär till att de aldrig kommer att uppstå.

Om ni vill berömma mig för användandet av ärans och hjältarnas språk så hör av er.paper.gif
If you have any comments about this page just let me know.


Stilig disposition och planering av den här sidan kan ni ju glömma. Det här är i alla fall ungefär vad den innehåller:
redball Hemsidan skidorientering, den här sidan med:
redball en kort introduktion.
redball Svaret på den vanligaste frågan.
redball Svaret på den vanligaste fördomen från orienterare.
redball Svaret på den vanligaste fördomen från skidåkare.
redball Skrönor om hur SkidO gick till på den tiden det var en sport för riktiga män.
redball SM-sprinten 95 ett exempel på hur det går till nu för tiden.
redball Kommentarer från läsekretsen - i redigerat urval av mig.
redball En sida med enbart skidolänkar

Introduktion

Skiorientering är en tuff, fysiskt och mentalt krävande sport, populärt även kallad de vita vita viddernas schack. Det gäller att under pressade förhålanden klara av att utan missar hitta rätt väg till alla kontroller i full fart trots trötthet och utmattning under en till en och en halv timmes hård tävling. Man har jämfört det med att Said Aouita skulle tenterat kvantfysik samtidigt som han satte världsrekord på 5000 m ( i minus 15 ). En nackdel är att vi har på tok för få tävlingar i tropiskt klimat, prispengarna är fjuttigt små jämfört med jämförbara sporter som tennis och golf, dessutom är det pinsamt glest mellan baddräktsmodeller om man jämför med beachvolleyboll och vindsurfing. I stället får man tävla i Lofsdalen och Åkersjön, ingenting ont i det men lite omväxling...

Sen förstår jag inte vad de multinationella sponsorerna gör ( Pepsi här har ni chansen - tryck in ett par hundra miljoner dollar så får ni ni en fot i vinter - OS ... )


Svar på den vanligaste frågan

Den absolut vanligaste frågan är:
Men är det inte bara att följa spåren efter den som startat först???

Jovist det blir ju sportsliga och rättvisa tävlingar med ett stort inslag av orientering. där slumpen vid lottningen av startordningen inte spelar någon större roll. Vi kan väl inte ha kommit på iden att köra upp ett spårsystem på en 500 km kors och tvärs genom tävlingsområdet, trycka upp det på kartan och sätta kontrollerna längs spåren...


Svar på den vanligaste fördomen från orienterare

Orienterares favoritfördom om Skid-O är:
Skid-O ärfruktansvärt lätt, kontrollerna sitter ju längs spåret, det går inte att missa.

Det kan ju vara sant. Men det finns en subtil skillnad som det är lätt att förbise. Det är lika viktigt att åka rätt i varje korsning, vid varje korsning krävs det att man har helt klart för sig vart man ska ta vägen. Vid mitt lopp under SM - sprinten i år så åkte jag förbi ungefär 180 korsningar - det betyder att 1 (en) sekunds tvekan i varje kors gör 3 minuter längre tid i mål. Det betyder att tekniken blir helt annorlunda jämfört med vanlig orientering. Där kan man bestämma sig för ett vägval i stort och sen improviserar man sig fram där det visar sig vara mest lättframkomligt och sen styr man upp det lite mer noga in mot kontrollen. I Skid - O måste man orientera mycket mer strikt och disiplinerat, eftersom man är bunden till spåren så måste hela vägvalet mellan två kontroller fungera och alltså måste man planera rätt från början. Sen har man inte tid att vare sig tveka eller titta på kartan i särskilt många korsningar...

...på hela banan.

Svar på den vanligaste fördomen från skidåkare

Skidåkares favoritfördom om Skid-O är:
Ni är ju så dåliga på att åka skidor.

Ja det är ju sant. På breda släta spår såblir vi ifrånåkta. Men när det blir smal och knöligt uppför så är det nog ombytta roller. Vi har lite rent tekniska finnesser för oss som längdåkare aldrig hört talas om. Dessutom så är det helt olika belastning i längd och skid-o. I längd kan ( bör/ska/måste ) man åka med samma belastning hela loppet. I skid-o så går det inte alls, det blir mer intervall liknande - bitvis åker man på breda spår där det går att åka ut då gäller det att stå på allt som går sen plötsligt så står man och stampar på ett knöligt smalspår där det blir mer styrka/teknik/muskulärt arbete. Sen gäller det inte att bli stressad och gripas av panik när man står och stampar i en lång och smal uppförsbacke och inte kommer någonstans, då är det lätt att få för sig att alla andra åker ett annat vägval där det är brett och slätt hela vägen och dom tar minuter på mig.


av Björn Gustavsson (28 Maj 95 )