RYMDMILJÖ OCH SATELLITER

[Innehåll] [Bakåt] [Framåt]

Potentialen på en satellit

Ytor som har en potential över sig kan inte vara neutral mot plasman utan vissa delar kommer alltid attrahera negativt laddade partiklar medans andra repilera.

Optimalt sett skulle satelliter vara byggda av ett och samma ledande material och vara sfäriska. Då skulle satelliten ha en och samma potential på alla sidor. Nu kan man inte bygga satelliter på detta sätt, men man strävar efter att alla ytor skall vara elektriskt ledande så att inga potentialskillnader kan uppstå.

De flesta satelliter använder solceller för att få energi. Solceller fungerar genom att det blir en ström i varje cell och därmed en potentialskillnad. Detta innebär att det kommer vara ytor med olika potentialer ombord. Olika delar på solpanelerna kommer därför att dra åt sig respektive stöta ifrån sig laddade negativa partiklar (elektroner) och tvärtom för positiva partiklar (joner). Eftersom elektronerna är mycket mer rörliga än jonerna, behövs det en större yta för att dra åt sig jonerna än elektronerna. När man kopplar in solpanelerna mot satellitkroppen är det därför viktigt hur man gör det eftersom antingen kommer satellitkroppen att dra åt sig elektroner eller joner.

En annan effekt på låg höjd som skapar olika potentialer på en satellit är magnetfältet. Laddningarna på en satellit som rör sig i ett starkt magnetfält kommer att känna av en kraft vinkelrät mot rörelseriktning och magnetfält vilken resulterar i en separation av positiva och negativa laddningar. Denna effekt är framförallt märkbar för stora objekt så som rymdstationer. Vid vissa rymdfärder försöker man att utnyttja denna effekt för att få extra energi så som i 'tråd' experimenten (dessa har en lång tråd mellan moder kroppen och en liten kropp som gör att dimensionen vinkelrät mot magnetfältet är stor).

Om potentialen befaras bli för stora på en satellit räcker det inte med passiva medel (såsom användandet av ledande material) utan man måste använda plasmakanoner för att aktivt utjämna laddningsuppbyggnader på satelliten. Detta är fallet för bl.a. forskningssatelliter och den nya rymdstationen. Detta gäller också vid dockning av två rymdobjekt som har olika potentialer.


av Laila Andersson, 10.9 1999