Energin vi f\\362r fr\\362n solen \\331r inte enbart ljusenergi 
utan \\331ven energi i form av str\\334mmande materia: 
solvinden. Den kan vi indirekt se genom att 
noggrant iakttaga kometer. 
 
 
En komet har en svans, som pekar fr\\362n solen. 
Redan Kepler hade en f\\334rklaring; han t\\331nkte sig 
att solljuset var en m\\331ngd sm\\362 partiklar som 
krockade med kometens finare stoff och st\\334tte 
ut det fr\\362n kometen samtidigt som kometens 
k\\331rna h\\334ll stoftet kvar med hj\\331lp av sin 
dragningskraft. 
 

Tittar vi noga p\\362 en kometsvans ser vi att den 
best\\362r av tv\\362 delar: ett stoftmoln och ett 
str\\362lknippe. Stoftmolnet kan f\\334rklaras med 
Keplers resonemang men inte str\\362lknippet. Om 
vi antar att det fr\\362n solen str\\334mmar en gas som 
best\\362r av laddade partiklar och ett magnetf\\331lt 
kan vi f\\334rklara str\\362larna. Laddade partiklar fr\\362n 
kometen rycks med av den str\\334mmande gasen 
med hj\\331lp av elektriska krafter.  
 
 
Den str\\334mmande gasen fr\\362n solen kallar vi 
solvinden och den postulerades l\\362ngt innan 
satelliter snurrade kring jorden och direkt  p\\362 
plats studerade den.  
 
 
Det var str\\362larna i kometsvansarna som f\\334rst 
avsl\\334jade solvinden.