I solvinden f\\334rekommer v\\362gor liknande de 
ljudv\\362gor som finns i luften n\\331r vi pratar. I luften 
har v\\362gorna en konstant v\\362ghastighet som \\331r lika 
med luftmolekylernas termiska hastighet (ett slags 
medeltal av absoluta v\\331rdet av hastigheterna 
relativt gasen som helhet). Ljudets hastighet i luft 
\\331r cirka 340 m/s och det \\331r s\\362ledes ocks\\362 den 
termiska hastigheten hos luftmolekylerna.  
 
 
Luftens temperatur \\331r ett m\\362tt p\\362 enstaka luft
molekylers r\\334relseenergi. Tunga molekyler har 
l\\331gre hastighet \\331n l\\331tta vid samma temperatur. En 
gas med tunga molekyler har s\\362ledes l\\331gre 
ljudhastighet \\331n en gas med l\\331tta molekyler. 
 
 
I luft har molekylerna massan 20 och i en he
liumgas massan 4. Ljudhastigheten i en heli
umgas \\331r s\\362ledes st\\334rre \\331n ljudhastigheten i luft; 
m\\362nga \\331r de lustigheter man har \\362stadkommit 
tack vare detta. 
 
 
Solvindens v\\362gor \\331r annorlunda \\331n luftens men 
man kan resonera likartat. Temperaturen \\331r s\\362dan 
att solvindspartiklarnas termiska hastighet \\331r 
v\\331sentligt l\\331gre \\331n solvindens 
str\\334mningshastighet. T\\331nker vi oss att vi f\\334ljer 
med solvinden kommer vi att uppleva att jorden 
flyger med \\334verv\\362ghastighet och bildar en 
v\\362gbang framf\\334r jorden; n\\331stan som n\\331r ett \\334ver
ljudsplan bildar sin ljudbang. 
 
 
V\\362gbangen syns inte direkt fr\\362n jorden och kan 
huvudsakligen endast studeras med hj\\331lp av 
m\\331tningar fr\\362n satelliter. Vi kallar den f\\334r 
bogshocken.