Många människor säger sig ha hört norrsken en gång men få säger sig ha hört det flera gånger.

Norrsken förekommer ofta i övre Norrland -- vid Kirunas latitud förekommer det nästan någon gång under varje natt. Den enda förutsättningen för att se norrsken någon gång under natten är molnfrihet. Klar natthimmel innebär oftast kallt och lugnt väder och i den tystnad som då råder ute på fjäll och i skog och mark förnimmer man alla tänkbara ljud som uppstår. Ett kraftigt fladdrande norrsken kan lätt associeras till ljud som förekommer naturligt eller som betraktaren själv skapar i fantasin.

Från personer som har hört norrsken får man oftast en beskrivning av ett sprakande ljud, som lätt kan förklaras med elektriska urladdningar som sker i granar, tallar och snö/is förorsakade av naturlig statisk elektricitet, vilken kan vara förstärkt i samband med norrsken.

Några personer beskriver viskningar eller svischningar i olika tonhöjder d.v.s. ljud som inte är ett sprakande utan brus till distinkta toner. Det är sådana ljud som detta föredrag skall handla om från en vetenskaplig ståndpunkt.

Inledningsvis diskuteras lite om hur man har sett och ser på vetenskap, ibland grundat på matematik och hur man kan betrakta sambandet mellan vetenskap och konst. Norrsken är ju i detta sammanhang en upplevelse och konstupplevelser är inte långt borta.

I musiken har man att göra med frekvenser som sträcker sig över 10 oktaver, d.v.s. den högsta tonen är 1000 gånger så hög i frekvens som den lägsta. Det är denna typ av ljud, samsvängande, som vi är intresserade av och det gäller att hitta fysikaliska fenomen som har med norrskenet att göra och som är elektromagnetiska svängningar i detta frekvensområde. Problemet hur man sedan får ljudförnimmelser från elektromagnetiska svängningar återstår.

Norrsken är ju först och främst ett ljusfenomen. Ljuset i sig självt är också svängningar men det synliga ljusets frekvenser håller sig inom ett snävt intervall, det rör sig inte ens om en full oktav. Ljuset i norrsken är således inte så intressant som det eventuella ljudet från norrskenet när man betraktar svängningarna i sig själva.

Norrsken bör beskrivas i sin helhet och då måste lite diskussion om ljuset och färgerna komma in och vad är då i detta sammanhang lämpligare än att kort använda Goethes färglära kontrasterad med Newtons.

Norrsken är en naturupplevelse och det är också på sin plats att jämföra lite med hur naturupplevelsen biologin blev betraktad som vetenskap och hur man försöker definiera vetenskap överhuvud taget.

I fysiken pratar vi ibland om termodynamik – entropi och sådant, men för oss är detta inte aktuellt utan vi ska hålla oss till vågor och turbulens som är utanför termodynamikens beskrivningar och tillhör den moderna fysikens kaosforskning. Vi kommer att prata om i tiden vändbara svängningar som samverkar med varandra. Vissa förstärks och vissa försvagas och någon gång på någon plats kan starka svängningar uppstå. Det är som med Storsjöodjuret!

Ett stort fysikaliskt system betraktas dels som en helhet, termodynamiken kan då ofta användas, och dels utifrån från de ingående delarna, enskilda svängningar och enskilda partiklar. Man betraktar helheten och skönjer delarna, eller betraktar delarna och anar helheten.

I den moderna datorprogrammeringstekniken har man två vyer: helheten sammansatt av samverkande objekt med delarna bestående av primitiver dolda inuti objekten eller delarna som sätts samman till större enheter inuti objekten men aldrig når utanför.

Biologin under slutet av 1800-talet var huvudsakligen betraktelser av hela djur och växter men i modern tid har den så kallade molekylärbiologin uppstått och då börjar man tro att man kan förstå allt med utgångspunkt från molekyler, delarna, som man inte ens anade på 1800-talet.

I den moderna datorprogrammeringen vill man balansera mellan helheten och delarna, det visar sig vara praktiskt: Objektorienterad programmering. Det är möjligt att detta synsätt med alla sina utvecklade trick kommer att användas i framtiden vid vetenskapliga betraktelser. Matematiken som grund har fått en värdig efterföljare i objektorienterad programmering.

Norrskenet kan i bästa fall upplevas som ljus tillsammans med ljudintryck: visuella färgrika rörelser på himlavalvet av olika rums- och tidsaspekter tillsammans med ljudintryck av olika rytmer och tonhöjder. Delarna som kan anas bakom är både av atomistisk karaktär, ljuset med de olika färgerna, och rymdkaraktär, de olika stora formerna och deras rörelser och icke minst ljudet.

Ackord från norrsken:

--Starka svängningar ute i rymden i samband med norrsken ger elektromagnetiska vågor som rör sig med ljusets hastighet ned mot jorden och påverkar en lyssnares hjärna, "electrophonics".

eller

--Starka svängningar ute i rymden i samband med norrsken ger elektromagnetiska vågor som rör sig med ljusets hastighet ned mot jorden och får genom resonans mekaniska system i svängning, som i sin tur alstrar ljud som slutligen uppfångas av en lyssnares öra.

Forskningen kring ljud och norrsken kräver den moderna datateknikens metoder. Metoder som kanske till och med kommer att användas för att generellt definiera vetenskap och även stödja vetenskapliga dialoger!

Christer@irf.se http://www.irf.se/~christer