Jorden sett från polen. Plasmasfären markerad med sin asymmetriska form. GEO banorna ritade som en streckad ring. Injekterade keV elektroner rör sig som den röda pilen visar och protoner som den blå.
Sett från norra polen så rör sig injicerade elektroner moturs och protoner medurs (detta gäller keV partiklar). Det innebär att vid morgontimmarna finns det oftare mer energirika elektroner. Beroende på vilken energi plasmat får i svansen kommer populationen nå olika djupt in mot jorden innan plasmat börjar röra sig runt jorden. När partiklarna börjar att röra sig runt jorden kommer dom ingå i ringströmspartiklarna.
När solvinden rör sig runt magnetopausen uppstår ett elektriskt fält i morgon-kvällsriktningen, detta kan ses som ett flöde av laddade partiklar (solvinds plasmat) i ett magnetfält (jordens) ger upphov till ett elektriskt fält. Detta kommer att modifiera partikelbanorna, t.ex. plasmasfären når längre ut på kvällsidan än på morgonsidan.
Partiklarnas rörelse i magnetosfären gör att man kan gissa var satelliter kommer få problem. För GEO-satelliter kan man identifier tre olika effekter som kan orsaka uppladdnings problem. När satelliten går in och ut ur jord-skuggan (eklips), ändras ström förhållandenatellit ytorna pga fotoemission. För ytuppladdning är kvällstimmar och tidig morgon en stor risk p.g.a. den högre elektrondensiteten i plasmaskiktet och elektroninjektionerna av elektroner. För inre uppladdning tar det flera varv för att bygga upp laddningar i känsliga delarna. Själva urladdningen inträffar när det är en förhöjning av den högenergetiska elektronpopulationen, vilket normalt är mitt på dagen.