Christer Juren som Forskare Norrsken98.99..2000
Christer Juren:
Min del i projektet är ett led i förverkligandet av Dissus (distribuerad jonosondering användande av stereoskopi) och även i anslutning till begreppet Black-Box-Nått (t.ex. Black-Box-Ionosphere).
Black-Box-Nått innebär att man från en begränsad utgångspunkt studerar det fysikaliska systemet Nått och beskriver Nått endast efter de så erhållna resultaten.
Radio mätningar i samband med norrsken.
1. Klassisk jonosondering.
Sedan mitten av 30-talets Amerika och sedan början av 40-talet i Sverige har man gjort kontinuerliga mätningar av jonosfären med hjälp av kortvågsradio (frekvenser från några MHz till några tiotal MHz (våglängder från 300 m ner till 15 m). Jonosfären är i stort sett följsam med solens ljusstrålning men vid höga latituder påverkas jonosfären också av yttre störningar som dessutom kan genererar norrsken. En av de stora undersökningarna man gjorde under det tredje geofysiska året (1957) var att kombinera jonosonderingar med registrering av synligt norrsken.
I dagens läge finns jonogram, som är resultatet av jonosonderingar, tillgängliga på WWW. De uppdateras en gång i timmen men under intressanta förhållanden kan uppdateringen ske upp till 20 gånger per timme.
Varje skola har tillgång till WWW och kan således följa jonosfären sedd via kortvågsradio.
Vi kallar den jonosfär man betraktar på detta sätt som "Black-Box-Ionosphere".
jonogram och jonosfären
2. Lyssning i stereolurar efter magnetiska svängningar.
Vid norrskensförekomst förekommer starka strömmar uppe i jonosfären. Dessa strömmar ger upphov till magnetfät, som ger magnetfältet vid jordytan en extra komponent som varierar i tid och rum. Även elektriska fält uppstår i samband med norrsken; magnetiska och elektriska fält hör samma.
Med enkel apparatur bestående av två spolar (1 m i diameter 100 varv; s.k. magnetiska antenner) korslagda och anslutna var och en till sin kanal till en stereomikrofoningång på enkel förstärkare med anslutna hörlurar kan förekomsten av magnetvariationerna eventuellt höras. En bättre variant för antennerna är två 10 meter långa aluminiumrör snedställda upp i luften och vinkelrätt mot varandra (s.k. elektriska antenner). Förutsättningarna i båda fallen är förstås att de elektriska/magnetiska variationerna är inom det hörbara området (50-10000 kHz). Med stereofonins hjälp kan förutom intensitet och frekvens (tonhöjd) också riktning, orientering av de elektriska/magnetiska fälten, upplevas; spolarna och aluminiumrören är känsliga för riktningar. Med en enkel billig frekvenstransformation från höga frekvenser (icke hörbara) till låga (hörbara) kan man utsträcka lyssnandet till svängningar med frekvenser upp till ett hundratal kHz. Det finns många varianter till enkla men intressanta experiment i detta sammanhang.
Många tror att de magnetiska/elektriska svängningar kan sätta igång mekaniska svängningar av iskristaller, grenar o.s.v. , som i sin tur genererar hörbart "norrsken". Genom att titta på norrsken och samtidigt lyssna efter magnetiska svängningar kan man således komma ytterligare en bit på väg i förståelsen av ljud i samband med norrsken.
Kurts första försök med att lyssna efter "hörbara" radiovågor
Lars Åkes första försök med att lyssna efter "hörbara" radiovågor
Försök på kampingplats med att lyssna efter "hörbara" radiovågor
Festdeltagare lyssnar på toppen; Kronogård
Fågelsång; sonogram och ljud
Vad som görs i Amerika
Amerikansk Vetenskap kring låg frekvens!!
hemsida