Press

Kiruna, 2005-09-30

Pressmeddelande

Polarisationen hos elektromagnetiska vågor viktig för radioteknologi

I en ny doktorsavhandling belyser Roger Karlsson vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Uppsala hur polarisationen hos elektromagnetiska vågor kan användas inom både vetenskap och radioteknologiutveckling. ”En elektromagnetisk våg antar olika skepnad beroende på dess våglängd eller frekvens,” berättar Roger Karlsson. ”Lägst frekvens har radiovågor, sedan kommer mikrovågor, infrarött, synligt ljus, ultraviolett, röntgen och gamma. Med elektromagnetiska vågor kan man förmedla information över stora avstånd och detta används framför allt inom radioområdet.”

”Synligt ljus är den form av elektromagnetisk vågrörelse som är lättast att föreställa sig,” säger Karlsson. “Vi ser ljuset och kan avgöra dess frekvens genom dess färg. Vi kan också skilja på olika ljusstyrkor, eller intensitet. Polarisationen är en viktig egenskap hos en elektromagnetisk våg, men våra ögon kan inte särskilja ljus med olika polarisation.” Man kan dock förvissa sig om att ljuset innehar denna egenskap genom att sätta på sig polaroidglasögon och titta på solljus reflekterat fran t ex en vattenyta. Om man tittar genom två polaroidglas observerar man att ljuset släcks ut helt då glasens polarisationsriktningar är vinkelräta.

En elektromagnetisk våg är en vektorvåg, som har både storlek och riktning. Den bär med sig ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är tidsvariationen av dessa fält i polarisationsplanet som utgör vågens polarisation. För ljus är det uppenbart varifrån det kommer och detta ger då vågens utbredningsriktning. Det räcker då med två dimensioner för att beskriva dess polarisation. ”Polarisationen har också stor betydelse för radiovågor, men för dessa går det inte att se varifrån de kommer. För att då ge en generell beskrivning av polarisationen krävs därför tre fältkomponenter,” berättar Roger Karlsson. Han är verksam vid IRF i Uppsala och Institutionen för astronomi och rymdfysik (Uppsala universitet) och kommer ursprungligen från Kolbäck i Västmanland.

Avhandlingens titel: “Theory and Applications of Tri-Axial Electromagnetic Field Measurements.” Opponent: Docent Gudmund Wannberg, EISCAT, Kiruna.

Disputationen äger rum fredagen den 30 september 2005, kl. 14, i Polhemsalen, Ångströmlaboratoriet, Lägerhyddsvägen 1, Uppsala.

Mer information:

Roger Karlsson, doktorand, IRF och Uppsala universitet, tel. 018-471 5922, rk@irfu.se

Rick McGregor, informationsansvarig, IRF, tel. 0980-79178, 070-276 6020, rick@irf.se

Webbsidor:

IRF: http://www.irf.se

Rymdens fysik, IRF-Uppsala: http://www.phisp.irfu.se

Avhandlingen: http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?lang=sv&dbid=5916


The Swedish Institute of Space Physics (IRF) is a governmental research institute which conducts research and postgraduate education in atmospheric physics, space physics and space technology. Measurements are made in the atmosphere, ionosphere, magnetosphere and around other planets with the help of ground-based equipment (including radar), stratospheric balloons and satellites. IRF was established (as Kiruna Geophysical Observatory) in 1957 and its first satellite instrument was launched in 1968. The head office is in Kiruna (geographic coordinates 67.84° N, 20.41° E) and IRF also has offices in Umeå, Uppsala and Lund.


Institutet för rymdfysik, IRF, är ett statligt forskningsinstitut under Utbildningsdepartementet. IRF bedriver grundforskning och forskarutbildning i rymdfysik, atmosfärsfysik och rymdteknik. Mätningar görs i atmosfären, jonosfären, magnetosfären och runt andra planeter med hjälp av ballonger, markbaserad utrustning (bl a radar) och satelliter. För närvarande har IRF instrument ombord på satelliter i bana runt tre planeter, jorden, Mars och Saturnus. IRF har ca 100 anställda och bedriver verksamhet i Kiruna (huvudkontoret), Umeå, Uppsala och Lund.